KANDIDAT 2005

Paavo Paunu

född 1965 i Tammerfors, bor i Raumo

Det viktiga i Paavo Paunus arbeten är rummet. Eftersom hans verk ofta är enorma till sitt format blir de som ett riktigt rum omkring betraktaren, de fyller lokalen eller slår ut ett hål i väggen, skapar nytt rum. Paunu har också en stark kallelse till det föremålsliga: målningarna får ofta tre dimensioner, upphör att vara enbart illusioner, bilder av föremål.

Det finns vanligen en sned, gåtfull humor i verken, parallellt med en säregen högtidlighet, de röda väggarna i mysteriets villa i Pompeji, fladdrande gardiner, dystra ridåer som går ner.

Paunus människa är bräcklig och ofullkomlig, ofta vilsegången, fångad i sina egna storhetsillusioner eller ute på själens yttersta strand. Människan har förlorat sin identitet, hon gömmer sig, går upp i intet. Ibland finns det tydliga religiösa hänvisningar i bilderna, reminiscenser av kyrkmålningar, av helvetets eviga pina, fasan hos dem som fördrivits ur paradiset, apokalyptiska syner av världsalltet, rykande och brinnande.

Många av Paunus verk får kosmiska toner. Jordklotet är bara en liten kulle med vintriga träd, himlakropparna svävar som ballonger vid horisonten, månen snuddar vid jorden, jord och himmel förenas som man och kvinna. Storheten i Paunus produktion syftar inte bara på verkens format, utan även på ämnessfären. Allt finns med, det gångna och det kommande, det som sjunker ner och det som lyfter till svindlande höjder.

Pirjo Hämäläinen